FN har pekat ut antibiotikaresistensen som ett av de absolut största hoten mot den globala folkhälsan, och djurhälsan. Uppskattningsvis används två tredjedelar av all antibiotika i världen till friska djur. Anledningen är att det i många länder anses billigare att förebygga sjukdomar med medicinering än att satsa på god djurskötsel, stallmiljö och smittskydd.
Hög användning av antibiotika riskerar att utveckla resistenta bakterier som ingen medicin biter på och en del av de bakterierna drabbar både människor och djur. Ett sådant exempel är MRSA, motståndskraftiga stafylokocker.
Förebyggande hälsoarbete
Åsa Coenraads insåg frågans allvar när hon som moderat landstingspolitiker under perioden 2006–2010 intresserade sig för förebyggande hälsoarbete.”Då fick vi det första fallet av MRSA och då började också kopplingen till maten och matproduktionen att bli tydlig”, säger Åsa.
Något år senare hörde hon företrädare för dansk grisproduktion berätta om att 30 procent av grisuppfödningen var antibiotikafri, vilket fick henne att undra över hur det står till med de övriga 70 procenten.
Det blev en kraftig väckarklocka och Åsa Coenraads fortsatte att arbeta med frågan när hon senare kom in i riksdagen och Miljö- och jordbruksutskottet. Hon gick till och med ifrån sitt partis frihandelsvänliga linje när handelsavtalet med USA var under diskussion. Då ville hon se ett förbud mot att importera animalier från amerikanska djur uppfödda med tillväxtantibiotika.
”Vi har mycket låga halter av MRSA i Sverige, samtidigt som norra Europa arbetar stenhårt för att minska resistensen. Skulle vi då gynna förebyggande antibiotika genom att ta in produkter från USA? Det kändes inte klokt. Det här är en global folkhälsofråga”, menar Åsa.
Sverige är unikt
Jenny Lundström är veterinären som numera jobbar som regionpolitiker i Region Uppsala för Miljöpartiet. Hon är intresserad av hållbarhetsfrågor och därför också antibiotikaanvändningen.”Om man som läkare eller veterinär hamnar i en situation där man inte kan behandla en banal åkomma därför att man använt antibiotika rutinmässigt i djurhållningen, det är helt enkelt inte acceptabelt”, säger Jenny.
Hon märkte hur medvetenheten ökade när EU presenterade den första rapporten 2011 om antibiotikaanvändningen för djur. Diagrammets staplar visade på rent hårresande skillnader mellan länderna där Danmark använder 3,5 gånger mer, Tyskland åtta gånger mer, och värstingen Spanien hela 34 gånger mer antibiotika per kilo levande djur än vad Sverige gör.
”Jag tror det var ett uppvaknande för många att det var så stora skillnader i synen på användning av antibiotika. Sverige är unikt här. Vi var först i världen med att förbjuda tillväxtantibiotika och då blev det nödvändigt att förbättra djurskötsel och smittskydd, annars blev djuren sjuka. Det är en resa som den övriga världen också måste göra”, säger Jenny.
"Nu är det möjligt att upphandla utifrån kvalitet och inte bara pris. Bryt också gärna ner upphandlingen i mindre delar. Då blir det lättare även för små lokala leverantörer att delta i upphandlingen."
Offentliga kökens viktiga roll
Både Åsa Coenraads och Jenny Lundström anser att de offentliga köken har en viktig roll i arbetet för att minska antibiotika och därmed också risken för en framtida antibiotikaresistens. De pekar på att det idag finns möjlighet att ställa krav på antibiotikaförskrivning i upphandlingen av livsmedel, enligt Upphandlingsmyndighetens mall.”I och med den nya lagstiftningen om upphandling får man också ställa krav på certifiering så att det kan styrkas att det inte har använts tillväxtantibiotika. Så var det inte riktigt tidigare”, säger Jenny.
Även Åsa tycker att upphandlingslagen har förbättrats.
”Nu är det möjligt att upphandla utifrån kvalitet och inte bara pris. Bryt också gärna ner upphandlingen i mindre delar. Då blir det lättare även för små lokala leverantörer att delta i upphandlingen”, säger Åsa.
Hon pekar också på att det är viktigt att kunskapen om upphandling finns på alla nivåer i organisationen och rekommenderar att ta hjälp av Upphandlingsmyndigheten eller gå en kurs hos SKL.
Vad säger ni till den inköpare som har en begränsad budget att röra sig med?
”Vi äter mer kött än vad som är hälsosamt idag och kan därför dra ner på det. Kolla gärna Ekomatcentrums ekomatsedel för att få hjälp att planera näringsriktiga menyer”, säger Jenny.
Åsa tycker också att man ska öka andelen vegetariskt. Hon pekar även på att det inte är säkert att billig mat är en bra affär.
”Bra mat gör dessutom människor friskare, vilket också handlar om pengar”, säger Åsa.
Avslutningsvis trycker de båda två på vilken viktig roll som de offentliga köken spelar. ”Ni som arbetar inom de offentliga köken har en väldigt viktig funktion att bidra till en hållbar utveckling”, säger Jenny.
"I och med den nya lagstiftningen om upphandling får man också ställa krav på certifiering så att det kan styrkas att det inte har använts tillväxtantibiotika."
Jenny Lundströms ”Antibiotikaspaning” görs två gånger i månaden för Axfoundation. Läs mer på axfoundation.se och upphandlingsmyndigheten.se.
Frågor och svar om antibiotika
Ibland kan det kännas lite krångligt med alla olika uttryck i samband med antibiotikafrågorna. Här reder vi ut vad de betyder och hur vi på Martin & Servera arbetar med våra leverantörer.