Inspiration
Vallentuna är en av fyra kommuner som är utvalda som utvecklingsmiljöer i det nationella projektet "Ett nytt recept för skolmåltider". Charlotte Müntzing, kostchef i Vallentuna kommun, berättar om arbetet för att få mer lokala råvaror i skolmåltiden och för att få skolmåltiden att bli ett pedagogiskt verktyg.
Vallentuna deltar i det nationella projektet "Ett nytt recept för skolmåltider". Tanken är att ett omvandlat skolmåltidssystem kan fungera som en hävstång och drivkraft för att ställa om hela livsmedelssystemet. Satsningen är ett innovationsprojekt mellan Vinnova och Livsmedelsverket, tillsammans med flera andra myndigheter, där olika metoder ska testas, utvärderas och på sikt implementeras både lokalt och för spridning nationellt.
Projektet är en del i en större satsning kring mat och hållbarhet som ska öka olika aktörers förmåga att bidra till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030.
Projektet är en del i en större satsning kring mat och hållbarhet som ska öka olika aktörers förmåga att bidra till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030.
Skolmåltidens viktiga påverkansfaktorer
– Det är bråttom, säger Charlotte Müntzing, kostchef och avdelningschef Kost, Miljö och Folkhälsa i Vallentuna. Livsmedelsproduktionen står för en hög klimatpåverkan. Hur kan vi bidra till att förändra detta globalt? Sverige har ett unikt skolsystem med skattefinansierade skolmåltider för att skapa jämlikhet och samma möjligheter till folkhälsa.
– Kan vi påverka barn och unga så att de efterfrågar hållbar mat och att de sedan i sin tur påverkar sina föräldrar så har vi nått långt. Andra viktiga påverkansfaktorer är våra upphandlingar och inköp. Kan vi styra dem till lokala råvaror och livsmedel, så bidrar vi även till svensk beredskap och stöttar svenska livsmedelsproducenter i deras arbete med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Charlotte påpekar att allt hänger ihop; om eleverna inte äter den hållbara maten så missar man målet.
– Skolmåltiden är ett pedagogiskt verktyg som inte utnyttjas fullt ut, säger Charlotte. Lunchen är idag som en paus i skoldagen, när den borde vara en inspirerande del av helheten. Här har vi chansen att lära eleverna om hållbar mat och matproduktion. Skolmåltiden är en resurs i skoldagen.
Pedagogiska verktyg
Genom att använda skolmåltiden, köket och måltidsmiljön som pedagogiska verktyg där både kök och pedagoger samarbetar kan barn och unga lära sig om hållbar mat samtidigt som det skapas mer engagemang och kunskap om måltiden och livsmedelssystemet.
– I vårt projekt, som vi kallar ExplorEat, har eleverna fått testa och uppleva hemliga råvaror på ett spännande sätt, säger Charlotte. Genom Matlabbet, en mystisk labyrint med olika stationer, lite à la Fångarna på fortet, får de använda alla sina sinnen för att utforska livsmedlet. De får känna, smaka och gissa. Det roliga är att samtliga elever har vågat smaka! Efter upplevelsen i Matlabbs-labyrinten får eleverna i klassrummet lära sig mer om de utvalda lokala råvarorna, hur och var de odlas och produceras och vad de ger för klimatavtryck.
– I pilottesterna av Matlabbet har även livsmedelsproducenter deltagit, vilket vi ser är en viktig del i elevernas lärande om maten. Livsmedelsproducenterna kommer hit och berättar om hur produktionen går till och ger eleverna smakprover som de kan ta med hem och även låta föräldrarna testa, säger Charlotte Müntzing.
Lokalt producerad tofu och traditionell gul ärta är två exempel på hållbara råvaror som eleverna fått testa och som sedan hamnat på skolmenyn.
– Vi har upptäckt att vi inte behöver testa alltför konstiga livsmedel, det räcker med grönsaker som blomkål och baljväxter för att det ska bli utmanande och okänt för många.
"Vi har upptäckt att vi inte behöver testa alltför konstiga livsmedel, det räcker med grönsaker som blomkål och baljväxter för att det ska bli utmanande och okänt för många."
Hemkunskapen viktig del
– I hemkunskapen berättar läraren om vilka aspekter som gäller för serveringen av maten i skolmatsalen, säger Charlotte. Det skapar också kunskap bland eleverna om de förutsättningar som gäller för skolmåltiden. Maträtten ska bland annat vara näringsrik, ha bra klimatavtryck och kostnaden ska ligga inom budget. Med det som utgångspunkt får eleverna själva tillaga olika rätter med livsmedlet och sedan röstar de om vilken rätt som de tycker ska serveras i skolmatsalen.
– På så vis bygger elevernas kunskap skolmenyn. Det är på ett djupare plan än ett elevmatråd. Och det är en metod som eleverna uppskattar, säger Charlotte Dynamiskt upphandlingssystem Arbetet med ExplorEat i Vallentuna har pågått sedan 2021. Bland annat deltar fem rektorer, utvecklings- och miljöstrateger, näringslivs- och kommunstrateger samt upphandlare i arbetet och planeringen.
– Vi vill påverka på många områden och bidra till att fler involverade i skolmåltiden kan bocka av sina politiska uppdrag. Satsningen på lokala svenska råvaror kan också bidra till att intressera fler företag och livsmedelsproducenter.
– Vi har ett dynamiskt upphandlingssystem som vi byggt upp i samverkan med Upphandlingsmyndigheten. Inom ramen för projektet byggs nu en app som ska underlätta för upphandlare och lokala producenter. Arbetet med att utveckla appen sker inom det nationella projektet och i samarbete med projektparterna som till exempel Naturvårdsverket och Karlstads kommun som också är med i projektet.
– Vi kallar projektet Vallentuna Matmarknad och principen bygger på Reko-ringens upplägg. Vi vill göra systemet ännu enklare för att även småproducenter ska kunna erbjuda skolorna sina lokalt producerade råvaror, även om det kanske bara är tio kilo tomater.
Metodbeskrivningar i skolguide
Charlotte och hennes kollegor har under 2023 skapat en skolguide med metodbeskrivningar som fler kommuner, kostchefer och pedagoger kan inspireras av. Skolguiden är skapad som en webbplats.
– Med en metodbeskrivning blir det lättare för alla att jobba med hållbara och hälsosamma måltider som eleverna gillar och äter upp, säger Charlotte. Man ska inte behöva vara en ensam engagerad eldsjäl.
– På det här sättet blir skolmåltiden en användbar resurs och ett viktigt verktyg i läroplanen, inte bara för kostchefer utan för alla. Charlotte menar också att skolmåltiden är en viktig del av lärarutbildningen och är glad över att allt fler universitet plockar in den kunskapen i undervisningen och via seminarier.
– Det bubblar på många håll kring skolmåltiden, bland annat har Umeå universitet seminarier för skolledare om skolmåltidens pedagogiska möjligheter. Även Malmö universitet har i en lärarutbildning lagt till ett avsnitt om skolmåltiden.
