Framtidens mat år 2042

År 2042 har politikerna beslutat att måltidsserveringen inom all offentlig verksamhet måste backas upp av kostpolicies. En av de absolut viktigaste politikerfrågorna är folkhälsa. De beslut som politikerna tog för 25 år sedan, bland annat angående mer rörelse och motion i skolan, har förnyats och inkluderar nu också kosthjälp för överviktiga barn. Sockerskatt har införts och läsk säljs inte längre i skolornas caféer. Många sjukdomar har bedömts vara kostrelaterade. Nu är det mer bönor i burgarna och mer vegetariskt på buffén.

Mer vegetariskt och nya tekniker

Havet står för en del av resurserna. Det som tidigare kallades ”skräpfisk” har idag sin givna plats på tallriken. Det som förr kanske mest sågs som ohyra har blivit en bra proteinkälla. Alger och larver är självklara inslag i maten.

I skolrestaurangen serveras mycket mer vegetariska rätter än vad som gjordes år 2018. Många kommuner har också nått målet att servera 100 procent ekologiska varor. År 2042 ser vi mer vegetabilier, mer lokalt odlat och mer nordiska spannmål inom den offentliga måltiden.

Nya tekniker för att konservera eller förpacka råvarorna har introducerats. Bland annat så sugs både vätska och luft ur produkten när den emballeras. Sedan återförs luft och vätska i köket och vips är produkten klar att användas. Det sparar utrymme både i köket och i transporten. Andra tekniker gör att det går att tillaga en mustig fiskgryta på under två minuter.

Hållbarhet och lagerhållning

Att jobba hållbart är a och o för grossisten. Effektiv och energisnål distribution och lagerhållning är grunden. År 2042 är lagerhållning av varor lika viktig eller kanske till och med ännu mer viktigt än år 2018. Transporterna har blivit dyrare, livsmedlen är ännu mer värdefulla.

Klimatförändringarna har långsamt förändrat våra förutsättningar för vad vi kan odla här i Sverige. Citron- och fikonträd trivs numera hyfsat bra även i Norden. Det påverkar också vad vi äter.

Den digitala utvecklingen gör att det går snabbt att spåra produkterna till tillverkaren och det är lätt att få näringsinnehållet konstaterat. Högprocessat industrivete har ersatts av mer näringstätt kulturvete, det vill säga grödor som odlas på traditionellt vis.

Vattentillgången är avgörande och nu har havsvattnet börjat renas, tack vare nya tekniska innovationer och politiska beslut. I glaset till maten serveras allt oftare en växtbaserad dryck.

Nya statusjobben

Måltidsmiljön i skolan präglas av ett myller av färg, form och dofter. Måltiderna speglar mångfald vad gäller produkter, traditioner och smak.

Den växande urbaniseringen gör att 7 av 10 personer bor i en storstad. Därför har restaurangerna på skolor och på äldreboenden inretts med natur. Här finns akvarium och dammar med matfisk och hönshus på skolgården. Gästerna kan se hela kretsloppet och skolbarnen får hjälpa till att förvandla matsvinn till ny jord för växterna i trädgården. Matsvinnet har tack vare brett engagemang minskat och återvinningen av kläder och andra material har ökat.

Att jobba på en skolrestaurang eller på ett äldreboende är ett statusjobb år 2042. Här får kockarna använda all sin kreativitet i matlagningen. De har möjlighet att välja bland lokala råvaror och introducerar ofta nya råvaror på sina restauranger.

De har också tillgång till den allra senaste state of the art-utrustningen. Till sin hjälp har de robotar för de tyngsta och monotona momenten. Frys och kyl är intelligenta maskiner som bland annat mäter lagersaldo. De kan även föreslå olika recept utifrån de varor som finns tillgängliga just den dagen.

Individuellt anpassade maträtter

De offentliga restaurangerna är självklart öppna för alla, för lunch eller middag. Speciellt i förorterna är det inkluderande och leder till nya samarbeten och möten mellan de boende. Att köpa med sig en vegetarisk middag från skolan som take away har möjliggjorts av de politiska beslut som togs 2020. 

Tack vare att robotarna sköter de tyngsta uppgifterna kan servicepersonalen fokusera på värdskapet, berätta om råvarorna och förklara vilka rätter som har bra näringsvärden för den enskilde gästen. De hjälper helt enkelt gästerna att hitta sina individuella maträtter.

Det är givetvis en utmaning för personalen att hantera kraven på individuellt anpassad mat. År 2042 får barnen gratis kostanalys. Då talar dietisterna om vad och vilken mat som passar var och en bäst. Många, både vuxna och barn, har också ett digitalt armbandsur, eller ett chip inopererat. Denna visar kroppsvärden och talar om när man ska äta och vad.

Tillgång och efterfrågan styr

Matsedeln är tillgångsanpassad och bygger på att allt inte alltid finns att tillgå. Färsk frukt serveras till exempel enbart efter säsong. Tillgång och efterfrågan styr, både regionalt och globalt. Den svenska primärproducenten, det vill säga bonden, uppfödaren och odlaren, har goda förutsättningar. Åkerarealen odlas med inhemska baljväxter och den svenska djuruppfödningen hyllas stort internationellt.

Restriktionerna för internationell djuruppfödning har därför blivit ännu hårdare. Konsumenternas efterfrågan har styrt så att allt fler amerikanska djuruppfödare har slutat med antibiotika i förebyggande syfte, eftersom ingen ville köpa deras kött. Det odlade köttet är idag en av de nya råvarorna som dyker upp ibland vid speciella tillfällen.