Inspiration
Att den äldre får vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt. Måltider som utgår från de äldres önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad var och en vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, konstaterar Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har för tredje gången kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden.
På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten. Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.
Delaktighet och trivsam miljö
–Maten som slängs borde ha ätits upp, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten. Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.
