Inspiration
Ungdomars matvanor oroar, det gäller särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt. Generellt äter de flesta ungdomar för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk. Var femte har övervikt eller fetma. Det visar Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning bland ungdomar.
”Resultaten visar att samhället behöver kraftsamla inom många olika områden. På lång sikt handlar det om att minska de sociala klyftorna. På kort sikt handlar det om att göra det enklare att äta bra, särskilt för familjer som har det sämst”, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.
Utbildning är en stor faktor
Matvanorna bland ungdomar med högutbildade föräldrar är bättre, ungdomar med lågutbildade föräldrar äter mindre grönsaker och fisk, och dricker mer läsk. Även övervikt och fetma är vanligare bland ungdomar med lågutbildade föräldrar.
”En särskilt utsatt grupp är ungdomar som inte går på gymnasiet. Av dem har 23 procent fetma, jämfört med 6 procent bland de ungdomar som går på gymnasiet. Men det var få deltagare i gruppen som inte går på gymnasiet, så resultaten bör tolkas med försiktighet, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.
"Godis, kakor, snacks och läsk tar plats från vanlig mat, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen."
Generellt äter ungdomar för lite frukt och grönsaker, knappt en av tio äter de 500 gram per dag som rekommenderas för hälsan. Konsumtionen av rött kött och chark är för hög. På gymnasiet äter killarna dubbelt så mycket kött som tjejerna, medan tjejerna i alla åldrar äter mer frukt och grönt. Godis, läsk, kakor och snacks ger 17 procent av den totala mängden kalorier. Det är mindre jämfört med 2003, men fortfarande mycket.
”En del ungdomar får i sig betydligt mer än detta vilket är bekymmersamt. Godis, kakor, snacks och läsk tar plats från vanlig mat, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen”, säger Anna Karin Lindroos.
Under hösten görs fördjupade analyser, bland annat kring ungdomars fysiska aktivitet, socioekonomiska skillnader samt skolmåltidernas betydelse för matvanorna.
