Inspiration
Allt fler unga väljer svenskproducerad mat. Ungdomsbarometerns rapport ”Mat och måltider” visar att unga föredrar att äta mat med så liten klimatpåverkan som möjligt.
Mat är för unga ett verktyg för att visa vem man är och vilken typ av frågor man brinner för och engagerar sig i.
”Ett av de vanligaste sätten att visa sitt engagemang är genom kosthållning, matpreferenser och inte minst genom att välja bort delar av den kost man är uppvuxen med”, säger Kristina Ossmark, kommunikationsdirektör på Martin & Servera.
”Engagemanget kan röra miljö, klimat, hälsa eller djurrättsliga skäl. Därför är det för många unga en självklarhet att, utifrån de preferenser man har, ställa krav på maten som serveras i skolan. Det kan handla om en önskan om svenskproducerat kött eller mer ekologisk mat”, säger Kristina.
En del skolor tar ställning för klimatet genom att enbart servera vegetarisk mat istället för att, som de unga, se till helheten.
"Värden som att maten ska vara svensk, hållbart producerad och klimatsmart är viktigare för unga än att den nödvändigtvis alltid måste vara vegetarisk."
”Värden som att maten ska vara svensk, hållbart producerad och klimatsmart är viktigare för unga än att den nödvändigtvis alltid måste vara vegetarisk”, säger Kristina.
Att äta ekologiskt och mat med så lite klimatpåverkan som möjligt är två av de kosthållningar som ökat mest de senaste åren. Rapporten visar att ungas primära sätt att förhålla sig till kost är till exempel att äta svenskproducerat i möjligaste mån.
”På två år har andelen unga som i första hand väljer svenskt ökat från 32 procent till 44 procent. Antalet unga som äter enbart vegetariskt har hållit en stabil nivå de senaste åren, med andra ord har ungefär lika många börjat som slutat”, säger Kristina.
Växande trend
Generation Z är en matintresserad generation som lider lite av ett ”hållbarhetsglapp”. Fler tycker det är viktigt att leva hållbart än vad det är som faktiskt lever hållbart.
”Rapporten visar att det finns ett glapp mellan hur unga vuxna tycker att de bör leva och äta och hur de faktiskt gör, speciellt när de flyttar hemifrån, säger Kristina.
I 20-årsåldern har majoriteten av de unga i undersökningen flyttat hemifrån. De krav som var enkelt att ställa på maten när de bodde hemma (ekologisk, svenskproducerad och certifierad) är inte lika lätt att ställa på sig själv, speciellt inte när inkomsten kanske främst är studiemedel.
”Men engagemanget är fortsätt starkt för hållbart producerad mat, vilket för de unga innebär svenskproducerad och ekologisk mat. Intresset för miljöfrågor har också ökat tydligt över tid, från 28 procent år 2000 till 50 procent år 2020”, säger Kristina.
Källa: Varje år genomför Ungdomsbarometern Sveriges bredaste ungdomsstudie som passande nog heter just ”Ungdomsbarometern” med 18 959 intervjuer. Rapporten Mat & måltider är en del av denna och genomfördes som onlineundersökning, 15-24 år, oktober 2019, cirka 3 917 intervjuer.
