Inspiration
"En glad gris är en god gris", sägs det. Vetskapen om att djuren haft det bra gör naturligtvis sitt till. Carina och Johan Anderson på Högsta gård utanför Köping driver en KRAV-gård med ett 80-tal suggor och är en del av föreningen Jord på trynet.
Högsta Gård har funnits sedan 1860-talet och Carina och Johan tillhör den sjätte generationen bönder. De tog över gården 1989 och drev då ett konventionellt lantbruk som inte lönade sig. De valde att lägga om driften till KRAV-ekologiskt kring millennieskiftet istället, eftersom det fanns en efterfrågan på marknaden.
"Vi började med tjugo modersuggor och idag har vi över åttio. Grunden för oss som föder upp KRAV-grisar är att våra djur ska kunna få fritt utlopp för sina nedärvda beteenden, som att hävda revir, beta, böka och boa. Alla våra grisar har tillgång till utevistelse året runt och möjlighet att beta och böka i åker- eller skogsmark under minst fyra sommarmånader. Jag är övertygad om att grisar som får böka i riktig jord blir lugnare och gladare", berättar Carina Anderson.
Video
Möt Carina och se hur grisarna bor
Hållbar produktion efter naturens eget kretslopp
Carina Anderson berättar att målet för gården är att skapa en hållbar produktion på naturens villkor och att följa naturens eget kretslopp. "Vi producerar en stor del av djurens foder här på gården. 50 % är minimum enligt KRAV. Resterande köper vi mestadels från Lantmännen. Att vi är helt integrerade innebär att näringen i djurens gödsel kan återföras till jorden, där det blir gödning för foderväxter. På så sätt sluts kretsloppet."
Planerade grisningar för ett jämt flöde av kött
Brukssuggorna är korsningar mellan lantras och Yorkshire. Galten är en blandning av Hampshire eller Duroc, som är Sveriges vanligaste ras i dagsläget.
Grisarna föder två kullar per år och får uppemot ett dussin kultingar per gång. Under en period på två till tre veckor efter födseln är mamman inomhus med kultingarna. Det är under den perioden som kultingarna knyter an till sin mamma.
"Vi har provat att låta dem grisa ute men risken att kultingarna tappar bort sin mamma är väldigt stor då. Inomhusvistelsen ger oss en bättre översikt. Vi kan hjälpa till att placera om kultingar som kan behöva lite extra hjälp av något slag. Vi passar även på att kastrera alla kultingar under den här perioden. Smågrisarna går sammanlag sex veckor med sin mamma och diar innan hon insemineras igen och de små kan klara sig själva", berättar Carina Anderson.
Carina Anderson berättar att grisarna alltid insemineras på en torsdag och då är det tre månader, tre veckor och tre dagar innan hon ska föda igen.
"Eftersom de alltid grisar exakt på dagen blir det enkelt för oss att planera in ett jämt flöde med slaktfärdiga djur hela tiden. Vi slaktar idag cirka 1 600 djur per år."
Bra foder för bästa kött
Grisarna får ett balanserat foder, så att de får en bra slaktvikt där de inte är för feta. Djuren ska ha en ren kötthalt på 58 % vid slakt. De får ett kraftfoder baserat på KRAV-märkt spannmål som korn, havre, vete, majs och soja. Slaktvikten nås vid ungefär 6-7 månaders ålder och då skickas de till ett slakteri i närheten.
"Vi har 245 hektar åker och 40 hektar skog. Man kan bara ha grisarna på samma betesmark vart sjätte år, så det gäller att ha ordentligt med mark så att vi kan alternera mellan bete och odling", berättar Carina Anderson.
