Hur blir mjölk laktosfri?

Vad innebär det att vara laktosintolerant?

Laktos, eller mjölksocker, finns i all mjölk, både modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-, get- och fårmjölk. Laktos består av två olika sorters socker; glukos och galaktos, vilka är sammanbundna med varandra. För att människan ska kunna tillgodogöra sig mjölksockret via upptag i tarmen måste det först sönderdelas, med hjälp av enzymet laktas.

Hos vissa personer kan detta enzym saknas helt eller finnas i för låg halt – man blir då intoleranta mot laktos, vilket ofta visar sig i form av gasbildning, magont och diarré.

I Arlas mejerier

Arlas laktosfria mjölk tillverkas i deras mejerier i Linköping och Jönköping. Tillverkningen sker i tre processer:

1. Mjölken filtreras genom mycket fina filter, där nästan hälften av laktosen filtreras bort.
2. Sedan tillsätts laktasenzym i mjölktankarna – det är samma typ av enzym som finns i våra tarmar för att bryta ner laktos. Enzymmängd, temperatur och tid styr sedan processen för enzymet att spjälka laktosen. I stället för laktos, bildas då två andra sockerarter, glukos och galaktos. De har en laktoskänslig mage lättare att ta upp. Efter att laktosnedbrytning är klar och mjölken är fri från laktos så värmebehandlas produkten.
3. När delar av laktosen filtrerats bort och enzymet tagit bort resten av laktosen pastöriseras mjölken också för att få bort alla sjukdomsframkallande bakterier.

Nu smakar laktosfri mjölk som vanlig mjölk!

Jörgen Grauss, som är Arlas mejerichef i Linköping, förklarar varför smaken har förändrats:

"För ett antal år sedan så filtrerades inte mjölken först. Då fanns all laktos kvar när enzymet tillsattes. På den tiden upplevdes den laktosfria mjölken som mycket sötare, eftersom glukos och galaktos har en sötare smak än laktosen. Idag omvandlas betydligt mindre laktos, eftersom en stor del redan filtrerats bort. Därför ligger nu den laktosfria mjölken närmare vanlig mjölk i smak."

Skillnaden mellan färsk laktosfri mjölk och vanlig laktosfri mjölk

Det är den värmebehandlande tekniken som ger smakskillnaden mellan färsk laktosfri och vanlig laktosfri mjölk.

Arlas färska laktosfria mjölk lågpastöriseras. Det innebär att den värms till minst 72 grader i minst 15 sekunder. Då dör alla sjukdomsframkallande bakterier, men sporerna blir kvar. Det gör att hållbarheten på den färska laktosfria mjölken håller i 8-9 dagar om den förvaras under 8 grader.

Den vanliga laktosfria mjölken högpastöriseras genom att värmas till 125-130 grader i två sekunder. I den processen tar man död på en större del av bakterierna och även sporer. Mjölken blir näst intill steril, vilket ger den en hållbarhet på minst 28 dagar men det är fortsatt en kylvara.

"Den högpastöriserade laktosfria mjölken eller ESL (Extended Shelf Life) mjölk har en smak som vissa uppfattar som att den ligger nära smaken av "kokt" mjölk." säger Jörgen Grauss.