Öl – en av våra stora kulturdrycker

Kort historielektion

För ungefär 7000 år sedan bryggdes det första ölet. Säd lades i blött vatten, det började jäsa och man kryddade upp det hela med de kryddor som man kom åt. På 1100-talet blev det populärt att börja använda humle, vilket används av bryggerierna än idag.

De vanligaste ingredienserna i den öl vi dricker är humle, kornmalt, jäst och vatten. Öl smakar ofta beskt, vilket beror på humlen. Att använda humle i ölproduktionen har många fördelar; den växer snabbt, har bakteriedödande egenskaper och är väldigt konserverande.

Faser vid ölbryggning

Det första steget vid tillverkning av öl kallas för mältning. Det är inte så många bryggerier som gör detta steg, utan istället köps malt in och bryggeriet går direkt till nästa steg i processen, vilket kallas mäskning. Vid mäskningen så krossas malt och blandas med vatten. Ju mer malt i förhållande till mängden vatten, ju starkare kommer ölet att bli. Syftet med mäskning är att lösa stärkelsen till socker, vilket görs med hjälp av värme.

Vörten som ska bli öl kryddas före jäsningen. Humle är den viktigaste och vanligaste ölkryddan och används för att med sin beska smak balansera den söta vörten. Bryggning kallas det steg där humle kokas i vörten. Beroende på när humlen läggs i så ger den olika mycket doft. Slutligen sker jäsningen. Här tillgodogör sig jäst sockret för att sedan omvandla detta till alkohol och kolsyra.

Olika typer av jäsning

Du har säkert hört om överjäst, underjäst och spontanjäst öl. Till underjäst öl hör bland annat ljus lager, mörk lager och pilsner. Underjäst öl tar längre tid att jäsa på grund av låg temperatur. Den överjästa ölen tar tvärt om mycket kortare tid på sig och jäser bara i en till två veckor. Här används mindre kolsyra för att frambringa andra smaker och hit hör ölsorter som veteöl, ale, porter och stout. Vid spontanjäst öl används ingen jäst utan istället sker jäsningen med hjälp av organiser som finns i luften. För att komplicera det hela ytterligare så finns det många olika jäststämmar som påverkar ölet.

Malt och vatten påverkar smakerna

Öl kan vara maltiga, vilket oftast beror på specialmalt som torkat eller rostat i högre grad. Det ger karamelliga toner och kan göra att ölet smaker, brödigt, knäckigt eller sött. Ett å andra sidan humligt öl är mer fruktigt istället för beskt. Man kanske vill få fram citrussmaker eller tropiska toner.

Även de mineraler som finns i vattnet påverkar ölsmaken. Till exempel så ger sulfater beska och krispighet. I vår tid med moderna bryggningsmetoder är det inga problem att designa vattnet precis så man vill ha det, genom att tillsätta mineraler och salter.